Why I biohack: Vikt

Jag har biohackat i någon månad, kontrollerat. Okontrollerat har jag gjort det i lite mer än 2 år nu... Insåg att det blir väldigt mycket att skriva om jag ska skriva allt i ett inlägg så kommer att dela upp detta i en liten serie om kanske 3-4 inlägg. Här är del 1; Vikten.
 
 
          
 
 
Jag började att biohacka väldigt okontrollerat, så det är knappt att jag vill säga att det var biohacking. Man kan säga att det finns 3 faser i min viktnedgång. 
 
Fas 1, biohackfri viktnedgång:
Mina första 2 år med viktnedgång började med att jag blev kär/förtjust i en kille men hade för dålig självkänsla och skämdes över min kropp, jag var dessutom trött på att vara svullen, tjock och att känna mig uppblåst. Så jag började med att utesluta maten som fick min mage att svälla och det resulterade i att jag började med en liberal LCHF. Jag rasade i vikt, fort! Då kunde jag såklart unna mig lite ibland men det tyckte inte kroppen om, varken psykiskt eller fysiskt. Magen svullnade upp och gjorde sig påminnd... Psykiskt kunde jag ibland få lite ångest och panik. Det var 2 år med mycket som hände, stundvis så slutade jag äta helt för att sen hetsäta igen men sen finns det stunder då jag höll mig väldigt strikt och klarade av att leva utan några som helst ångestkänslor kopplade till maten. Generellt kan man säga att jag har hållit mig liberal med blandade känslor till maten under dessa två år.

Mellan mig och killen hände det inte särskilt mycket, vi var på gång men det stannade där. Just då tyckte jag att det var en värdelös förälskelse, nu i efterhand kan det ha varit den bästa i mitt liv! Jag förändrades och växte på så många plan. Fysiskt blev jag starkare, mindre, mer slimmad. Psykiskt blev jag något mer stabil, självsäker och vågade testa mer saker. Jag lärde mig att ta risker, risker jag aldrig skulle vågat tagit innan för jag innan skulle ansett det som omöjligt. 
 
Nu hade jag gått ner ca 20 kg, från 96.6 till 76 ±2 kg. Nästa steg i viktnedgången var fas 2.
 
Fas 2, missförstådd biohack;
Jag blev i vintras/våras fixerad vid att räkna kalorier, och det funkade! Jag gick ner och mådde bra. Ett tag... Jag åt liberal LCHF nu med, men mer åt paleo hållet. Alla spannmål och mejeriprodukter (utom smör) uteslöts. Det hade jag egentligen uteslutit liiite tidigare. Hur som helst så svalt jag mig ner ungefär 5 kg. Jag svalt mig ner till att ligga runt 72 kg. Något jag inte berättat för någon, i princip. Jag har pratat med vissa om hur min osunda relation till mat har påverkat mig och även min omgivning men långt ifrån alla vet om detta. Knappt mina föräldrar vet hur långt det gick innan jag tog tag i det. Jag minns när det gick så långt att jag står och väger upp spenatbladen blad för blad och tänker "Det här kan inte vara sunt? Det här är inte normalt!". I samma stund tänkte jag "nu får det vara nog. Nu ska jag bli hälsosam och stark, inte smal!" Innan hade jag eftersträvat en låg vikt, nu ska jag jobba mot hälsa och ett starkt psyke!
 
Varför kallar jag då fas 2 för missförstådd biohack? Jo, jag begränsade mina kalorier. Ett sätt att optimera hormonerna, något jag fått upp ögonen för lite, lite mer än tidigare. Problemet var att jag gjorde det inte särskilt kontrollerat och jag "släppte verklighetsförankringen". Det var inte viktigt att mitt sociala liv skulle fungera. Blev det lidande så fick det bli det. Detta är den största skillnaden mellan fas 2 och 3!
 
Fas 3, hardcore-LCHF & biohacking:
I fas 3 så började jag med riktig biohacking. Inte så hardcore att jag började mäta ketoner och blodsocker men jag började läsa på om hormoner och kosten på ett annat sätt. Jag insåg att det går att äta bra och må bra samtidigt som man har ett socialt liv. Idag skulle jag aldrig låta min kost begräna mitt sociala liv! Till exempel i början av fasen insåg jag hur skadad min kropp var. Drack jag en kopp kaffe så kunde jag varken sova eller kontrollera mitt humör. EN kopp kaffe fick mig att explodera! Allt i min väg irriterade mig. I skolan märktes inget, jag höll masken. Sekunden när jag lämnat mina vänner, när jag satt mig på bussen, så vände allt. Jag blev trött & arg och var förstörd helt enkelt. 
Jag inlädde därför en läkningsprocess. Det första steget till riktig biohacking. Först läka den till att fungera normalt, sen försöka optimera och se vad kroppen klarar av och tål. Så jag började fakirade en vecka (0 kh/dag) och sen introducerade jag lite grönsaker och liknande. 
 
Vad som hänt sedan biohackandet med vikten var - 5kg till. Totalt har jag sen startvikten tappat ca 30 kg, sen när jag efter midsommar vätskade upp och haft det jobbigt psykiskt har jag gått upp 1-3 kg nånting, men nu hetsar jag inte över det. Nu ska det optimeras och levas sunt. Psyket missade jag helt och hållet i ungefär 2 års tid. Det arbetar jag med mycket nu, och det lär bli en egen del i varför jag biohackar! 
 
Just nu så biohackar jag för att kroppen ska bli så snygg som möjligt i mina ögon. Självklart går hälsan först, men det vore att ljuga att säga att jag inte gör det för utseendet också! Just nu testar jag RS som en del av mitt biohackande och det finns fler projekt som väntar. Men vi tar 1 variabel i taget, här ska det ske kontrollerat och "vetenskapligt" ;)
 
_______
 
Nu har jag tjötat en stund om min viktresa och varför jag började biohacka. Några frågor? Hör av dig, svarar så fort jag får möjlighet! :)